top of page
Sök
  • Gabrielle Hipp Marchidan

Skrivtips: Den dramaturgiska kurvan

Nu när vi gått igenom berättelsens struktur, regler för skiljetecken och gestaltning, är det dags att börja avrunda skrivtipsen med några viktiga punkter i redigeringsprocessen. En del av redigeringsprocessen innebär att se efter att manuset följer vissa skrivprinciper. En av dem, och den viktigaste av dem alla, är den "dramaturgiska kurvan", även kallad Aristoteles dramaturgi. Denna princip går ut på att fånga publikens eller läsarens intresse genom några viktiga punkter som varje berättelse bör innehålla. Majoriteten av västerländska filmer, teaterpjäser eller böcker följer medvetet eller omedvetet denna modell. Modellen kan sammanfattas så här:

  • Boken inleds med en presentation av huvudkaraktären och gärna med en spännande början. Huvudkaraktären bör vara i underläge, d.v.s. stå inför någon form av problem eftersom läsarens empati för protagonisten väcks lättare då. Oftast har karaktären en konflikt att lösa, alltså att överkomma hinder på vägen mot sitt mål. Denna konflikt orsakas inte sällan av antagonisten redan ganska så tidigt i berättelsen. Protagonisten kan även ha en önskan eller dröm kring sitt mål vilket antagonisten sedan försöker hindra från att ske. Alternativt "kastas" huvudkaraktären in i själva spänningen utan att den hade tänkt sig det från början.

  • Fördjupningen innebär att berättelsens tempo saktar ner. Vi får lära känna karaktären och världen den befinner sig i bättre genom miljöskildringar och diverse händelser eller repliker som avslöjar mer om karaktärernas personlighet och mål. Kanske slår sig hjälten samman med andra i jakten på att nå sitt mål?

  • Vändpunkt 1: För att berättelsen inte ska bli för långtråkig behöver något drastiskt ske, så att inte läsaren ska bli uttråkad. Karaktären/karaktärerna utsätts därför för en händelse som skakar om hela dess/deras värld. Återigen hamnar protagonisten i underläge vilket genast ökar spänningen och får oss att vilja fortsätta läsa.

  • Mellanläget innebär att vår protagonist övervinner vändpunkt 1. Nu varvas tempot ner igen. Berättelsen i sig bör ändå bjuda på mer spänning än vad själva fördjupningen gjorde. Nu har läsaren ett hum om vilka karaktärerna är och kännedom om en stor del av världen som berättelsen utspelar sig i, vilket gör att ytterligare en fördjupning är meningslös. Mellanläget innebär en fortsatt press på karaktären att nå sitt mål men figurerar även som en andningspaus mellan vändpunkt 1 och 2.

  • Vändpunkt 2: Oftast en ännu större prövning för protagonisten än vad vändpunkt 1 var. Vändpunkt 2 kan vara en utmaning som verkar hopplös att klara, allt för att bibehålla läsarens intresse för berättelsen. Under vändpunkt 2 ser det riktigt mörkt ut och höjden av spänning är uppnådd.


  • Klimax: Detta moment kommer strax efter vändpunkt 2. Protagonisten möter antagonisten. Det är nu som huvudkonflikten ska få en lösning och vem som blir segraren avgörs. Nu har även författaren en stor frihet i att avgöra vem som får vinna den sista striden: protagonisten eller antagonisten.


  • Berättelsens avslutas med en "avtoning." En berättelse kan sällan sluta tvärt efter bokens klimax, det skulle mest förvirra läsaren som undrar vad som egentligen hände efter slutstriden och ge mer frågor än svar. Men om slutet är alldeles för långt tappar läsaren intresse för boken, eftersom konflikten redan är löst. Under avtoningen ska livet antingen gå tillbaka till det normala (om protagonisten vann) eller förändras så drastiskt att det slutar på en ny plats under nya förutsättningar. Spänningen ska trappas ner. Läsaren bör få sig en klar och tydlig bild av berättelsens avslut utan att behöva läsa alldeles för mycket. En tumregel är att hålla avtoningen kort och koncis, men ge tillräckligt med information för att läsaren ska få sig en klar bild av hur berättelsen slutar.

Dessa punkter bildar en kurva, vilket har gett berättarprincipen sitt namn:

Se till så att ditt manus innehåller de olika punkterna som nämnts ovan så att inte läsaren tappar intresse för boken. En berättelse som följer den dramaturgiska kurvan blir spännande. Givetvis kan t.ex. vändpunkterna se olika ut beroende på vilken genre du skriver, men vändpunkter och ett klimax som är anpassat för din aktuella genre är en del av ett lyckat manus.



14 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page